Bitter

För det första vill jag gärna tacka vem som nu skänkte en kommentar till det senaste inlägget (förutom Sara, som självklart är jättesöt som vanligt). Även om det inte verkar som om det ska göra någon skillnad, så är just det här ett område som jag har känt mig otroligt dryg att vara drottning över.. Och det är skönt att jag faktiskt har andra kungligheter att dela tronen med.

Även om jag inte vet vem just du är. Men det är inte viktigt.

Jag minns inte riktigt vart jag var någonstans när jag slutade... Men jag antar att det var i ren upphetsning av vad som hade skett just den kvällen. Vad det nu var, är nu oviktigt.
Som det alltid är. Rädslor verkar alltid så fånigt en vecka senare.

Även om de alltid bränner så otäckt när de är över en.

*tar ett djupt andetag*
Jag vet inte riktigt vart jag ska börja nu... Så jag tänkte bifoga en text som jag skrev för flera månader sedan.
Jag tänker inte kalla det för dikt, då jag inte anser att jag är värdig nog skrivkonsten att faktiskt tillåta orden få ett samlingsnamn. Istället anger jag namnet "text".


God morgon världen.
Du har knappt vaknat själv och jag hatar dig redan.
För jag vet att du redan hatar mig.
Och att hela dagen Kommer att gå åt till att vi ska försöka ta kål på varandra.
Och vi vet att det är lönlöst och att alla tycker att vi är idioter.
Idioter för att vi hatar varandra så mycket.
Men du ger mig ingenting som jag kan ge tillbaka
Ingenting som gör dagarna lite lättare att passera.

God morgon världen. Jag orkar inte gå upp ur sängen, men jag vet
Jag vet att du hatar mig redan.
Och jag vet
Gud, jag vet
Att allting är lönlöst.
För du är så mycket större än vad jag är.

God morgon världen.
Idag gör jag dig en tjänst.
En enda tjänst.
Det finns inga hakar, jag kommer inte att försöka använda det emot dig.
Jag lovar.
Jag svär.
Jag kan skriva kontrakt på det om det så är tvunget.
Idag gör jag dig en tjänst, du kan ta dagen ledigt.
För idag
Just nu
Tar jag livet av mig.